Titel: Ett liv utan början
Författare: Lena Hansson
Förlag: Ordberoende förlag
Skribent: Pebbles Karlsson Ambrose
Ett liv utan början är en lysande bok som handlar om adoptivbarn. Titeln syftar på att adopterade ofta inte vet så mycket från sitt tidigare liv innan de hamnar i Sverige och boken har ett första tomt kapitel, för att visa på det ovissa.
Boken är skönlitterär och handlar om Åsa, som vuxit upp i Sverige med sina svenska föräldrar och en bror, som är deras biologiska barn. Hennes hem var känslokallt och hon kände sig ofta utanför och som om att hon inte passade in.
Åsas föräldrar har berättat att hon hette Adriana och att hon har en bror i Colombia som heter Ernesto och hon vet att hon bott på barnhem. Så hon bestämmer sig för att resa till Sydamerika för att hitta sina rötter och sin mamma. Hon vill fylla sitt hål, vill få en början på sitt liv.
I Colombia möter hon Ximena, som hjälper många adopterade att finna sina föräldrar. Ximena lyckas till slut ta reda på Adrianas sorgliga början på livet och hon får veta varför Adriana blev Åsa i Sverige. Ximena berättar att de fattiga i Colombia kallas ”desechables” – ett ord man använder för engångsgrejer, tallrikar och bestick i plast.
Åsa träffar under sin resa en man, Camilo, och de inleder en relation. Han är från en förmögen familj och tycker att Åsas släktingar inte är bra och till och med farliga. Men han hjälper henne att finna sitt förflutna. Och han gillar det svenska hos henne.
Åsas ilska över att inte ha vuxit upp lyckligt får hon inte så mycket gehör för – många säger till henne att om hon vuxit upp i Colombia så skulle hon kanske råkat illa ut, levt extremt fattigt, inte fått någon skolgång eller i värsta fall varit död. Men hon har rätt till sin ilska fast hon ser fattigdomen omkring henne.
Boken är en fin bok som skildrar problem vi inte så gärna pratar om eller så vet vi lite om adoption. Vad är rätt och vad är fel? Ska barn som kommer till Sverige vara tacksamma och glada? Och har alla rätt till sin historia? Ska man veta sitt livs början även om den var vidrigt brutal? I texten finns en komplexitet som är nyanserad och klok och beskriver uppbrott och en saknad och en längtan att höra till. Miljöbeskrivningarna från Colombia är bra och välgjorda och man riktigt känner larmet och dofterna.
Lena Hansson är svensk, men bor i Bogotá. Hon har bott på flera ställen i Latinamerika och skriver om Colombias verklighet, bland annat flertalet artiklar om adoption. Hon har följt en hel del svenskar som kommit till landet för att söka sina rötter och deras berättelser har stannat hos henne.
Lena har verkat som journalist i många år för bland annat DN, HD, SvD och Sveriges Radio. Hon har också skrivit Colombia – bland kulor och kokain (utgiven av Utrikespolitiska institutet) och medverkat i antologin Diplomat idag – röster om en ny verklighet (Atlantis förlag). Hon har också arbetat på biståndsorganisationen Diakonia.
bookiecookiez 