Den sista fristaden

Titel: Den sista fristadenomslag Den sista fristaden

Författare: Tracy Chevalier

Vid pennan: Monic Arvidson W

 Tracy Chevalier är en amerikansk författarinna, bosatt i London. Hon skriver ofta romaner om historiska personer och fick sitt genombrott med sin andra roman, Flicka med pärlörhänge, som beskriver en period i konstnären Jan Vermeers liv. I ”Fristaden” beskriver hon ett av många liv i det nya landet Amerika, med slavar som flyr mot Canada och en känsla av utanförskap.

Det är en berättelse om möten, anpassning och känslor. Om udda vänskaper och värderingar. Året är 1880 och huvudpersonen Honor, är kväkare. Hon har övergivits av sin sedan länge förutbestämde pojkvän. När hennes syster tar båten från England till Amerika följer hon med. Båtresan över är en pärs. Från första dagen till den sista är hon sjösjuk. När hon äntligen kliver iland på skakiga ben, vet hon att hon aldrig mer kommer att gå ombord på en båt. Men hon hinner knappt komma iland förrän systern insjuknar i gula febern och dör. Honor får bo hos sin tilltänkte svåger men inser snart att hon måste flytta och gifta sig för att klara sig i det nya landet. Hon väljer en man i närheten som också är kväkare. De bor tillsammans med mannens mor och syster på en stor och enslig gård. Honor ser slaveriet på nära håll. Utan att ha tagit ett medvetet beslut befinner hon sig med ens inblandad i en underjordisk rörelse mot slaveriet, något som hennes nya familj motsätter sig starkt.

Som läsare får man följa med i Honors förtvivlan, ensamhet och samvetskval för att inte nöja sig med det som är. Hon har svårt att förankra sig i sin nya tillvaro. Klimatet är hårdare, maten annorlunda, liksom sedvänjorna hos kväkarna här. Hennes skicklighet i lapptäcksteknik är det som ger henne ett värde i församlingen. Brevväxlingen med bästa vänninan i England, ger ytterligare en dimension till berättelsen. Honor har en lång väg till insikten om vad som är viktigt i hennes liv. Och det är den vägen läsaren får följa.

Jag tycker om när Tracy Chevalier på ett vardagligt sätt återger handlingen och huvudpersonens tankar. Hon har ofta ett andligt tema med i sina böcker. Därför blir jag inte förvånad när jag i hennes bibliografi läser att hon älskar katedraler. Boken är intressant och när jag lade ifrån mig den var det med en behaglig känsla av att ha lärt mig något nytt.

Boken får åtta kakor av mig.

Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s