Hjälten med tusen ansikten av Joseph Campbell

hjalten-med-tusen-ansiktenTitel: Hjälten med tusen ansikten
Författare:
Joseph Campbell
Förlag: Bokförlaget Arkad

Inlägg skrivet av Pebbles Karlsson Ambrose.

Den här boken är en klassiker för skrivarjunkies världen över och beskriver den dramaturgi som kallas för En hjältes resa (på engelska för The Hero’s Journey). Joseph Campbell var professor i mytologi och litteratur och hade läst alla möjliga och omöjliga myter före den här bokens tillblivelse. Han var amerikan och väldigt känd för sina studier och ansågs vara en folkbildare under sin tid. Hans arv förvaltas av en stiftelse som har en webbplats på nätet här: Joseph Campbell Foundation.

Det som han kom fram till är att många myter liknar varandra. Den han kallar för monomyten är den berättelse om hjälten, som finns i alla kulturer. Han menade på att hjälten egentligen är en och samma i hela världen och under olika tidevarv, fast bara med olika ansikten (och olika namn).

En hjältes resaI den här boken, som kom ut 1949, beskriver författaren den mytologiska hjältens äventyrliga resa och ger exempel på exempel från olika myter. Det är en sorts standardmönster som illustreras, ett hjälteschema (se bild). I del ett beskrivs hjältens äventyr i tre avsnitt: avfärd, invigning och återkomst.

Hjälten är först i sin vanliga värld, blir kallad ut på äventyr och sedan ger sig iväg ut på det. Han möter fiender och får vänner, träffar en mentor eller får övernaturlig hjälp och blir kanske frestad till umgänge med en vacker kvinna. Ibland måste han tampas mot själva döden (en drake kanske?) innan han hittar en skatt eller får den yttersta gåvan. Sedan ger han sig av hemåt igen. Men nu har hjälten förändrats av allt som hänt och ser nu på sitt liv på ett annat sätt. Eller så återkommer han med mycket viktig kunskap eller med den stora kärleken. Som återvändare blir han herre över båda världarna, sin vanliga värld och den han har upplevt.

Joseph Campbell menade på att vi människor sedan begynnelsen behöver våra berättelser. Vi kan spegla oss i dem och förstå oss själva och andra genom myter. Han menar att det är viktigt för oss än idag, att vi behöver de tidlösa symbolerna – hjältehistorien som har berättats på tusentals sätt. Vi kan lära oss om godhet och grymhet och om rätt och fel. Genom att se eller höra hjälten kämpa med sina goda och dåliga sidor och lämna trångsynthet och konstiga principer bakom sig växer även vi, vi läsare och lyssnare följer med på resan och lär oss det universella temat. Vi är alla, liksom Herkules, den upphöjda gudamänniskan innerst inne. Vi lever alla med den inneboende möjligheten att bli hjältar och vi står alla inför svåra val i våra liv. Vi växer i takt med att motståndet växer tills den dag vi dukar under, kanske hjältemodigt.

Men författaren skriver också en hel del om initiationsriter hos olika stammar och klaner och en del om Freuds teorier (och lite om Jung). I just de här fallen känns det som om boken är lite mossig och tilltalet omodernt. Även en del om överjaget och underjaget känns kanske inte heller helt aktuellt, om Oidipus-komplex och sådant. Men det var säkert bra då 1949.

Men annars tycker jag att boken är superbra, kanske något svårläst för den som inte gillar ålderdomliga ord. Det är en del psykologi i boken, hur tolkar vi livets väg och hur förstår vi vårt undermedvetna? Joseph Campbell menar att vårt drömliv och myterna gränsar till varandra på olika sätt, bildspråket vi alla har i vår gemensamma skatt av berättelser.

Monomyten eller En hjältes resa är en bra metod att berätta just myter på och idag används den kanske mest av fantasyförfattare. George Lucas har använt sig av dessa tankar när han gjorde Star Wars, men även fler i Hollywood har snappat upp detta koncept. Om du som skribent vill använda denna dramaturgi i ett eget skrivprojekt mer konkret så vill jag tipsa om boken The Writer’s Journey av Christoffer Vogler. Den är otroligt bra och jag kommer skriva om den här på bloggen snart. (Men den finns tyvärr inte på svenska.) Han har byggt vidare på idén kan man säga för dagens hjälteberättare. Hjälten med tusen ansikten är nog faktiskt inte bäst lämpad för dig som brottas med ett manus, men rolig läsning eftersom den är så många moderna skrivarhandböckers urmoder (eller urfader kanske snarare?).

Hjälten med tusen ansikten får nio mastiga kakor. Boken är tjock, ett imponerande tankebygge med många års hårt arbete bakom som innehåller mycken kunskap. Den handlar mest om manliga hjältar, men några myter med kvinnor i huvudrollen finns med. Men författaren påpekar att hjälten kan vara en kvinna.

Det här inlägget postades i Facklitteratur, Hem, Pebbles Karlsson Ambrose, Recensioner. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s