Det krävs tusen vackra ord av Rose Marie Bouw

Det krävs tusen vackra ordTitel: Det krävs tusen vackra ord
Författare: Rose Marie Bouw
Förlag: Ordberoende förlag

Inlägg skrivet av Pebbles Karlsson Ambrose.

Här kommer ett tips om en bok, skriven av en kollega på förlaget. Jag har träffat Rose Marie ett fåtal gånger, fast hon bor i Holland – när hon har besökt Sverige. Det här är hennes andra bok, den första heter Konsekvenser av att dö (som finns recenserad på bloggen här av mig och här av Catrine Tollström). Den var jag mycket förtjust i. Det krävs tusen vackra ord har också blivit recenserad här på bloggen tidigare av Nathalie Sjögren. Ibland duellar vi här på bloggen och läser samma bok!

Det krävs tusen vackra ord är en fin läsupplevelse med ett vackert språk, de återkommande upprepningarna är poetiska och speglar huvudpersonens förtvivlan. Boken handlar om Ulrika, som en dag ställer sig på vågen och väger 143 kilo. Hon lämnar sina tre små barn själva, sittandes på golvet, och går ut genom dörren. Hon fortsätter bara att gå. Till slut checkar hon in på ett rum och berättar inte för någon var hon är. Hon är beredd att dö.

Texterna är rätt ingående och beskriver karaktärens självhat, hon känner sig misslyckad som mamma och som kvinna plus att hon hatar sin kropp. Hon beskriver lår som skaver, det tunga andfådda och dövandet av känslor genom att äta bakelser, sockerkakor och tårtor. Hon mår så dåligt, hon är som en jagat djur som till slut bara går och går med smärtsamma minnen som plågar henne.

Huvudpersonen utsätts för stora livsbelastningar, men ändå kan man inte undgå att bli arg på Ulrika. Hon vältrar sig i självömkan och ångest plus att utseendet är så viktigt, viktigt. Och några av de andra karaktärerna är lite platta, mannen är skissartad. Kanske blir jag provocerad av att en kvinnnas önskan kan vara att bli omhändertagen av en man?  Slutet känns också aningen hastigt och kanske enkelt. Är det så att vår egen lycka faktiskt ligger i andra människors händer?

Men på det hela taget är det en väldigt bra bok, jag måste erkänna att jag kände mig rätt tagen efter att ha läst den (utan att avslöja för mycket). Jag är med i en ny bokcirkel och det var en jättebra bokcirkelbok, kan jag säga. Vi var rätt oense i gruppen om vad vi tyckte om huvudkaraktären och hennes agerande och en bra bok ska väl väcka känslor och olika åsikter? Har vi rätt att bara fly från våra liv?

Både författaren och förläggaren har gått ner i vikt, medan de skrev respektive läste boken, vilket jag tyckte var intressant. Jag tycker verkligen inte att det är en bantningsbok, men den handlar mycket om kropp. Många behandlar sin kropp illa för att döva sina känslor nu förtiden, och det tycker jag att det var lätt att känna igen sig i.

Det här inlägget postades i Övrig skönlitteratur, Hem, Pebbles Karlsson Ambrose, Recensioner. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s