Sänder på tusen kanaler – en bok om borderline av Mikaela Aspelin

Sänder på tusen kanalerTitel: Sänder på tusen kanaler – en bok om borderline
Författare: Mikaela Aspelin
Förlag: Recito förlag AB

Inlägg skrivet av Pebbles Karlsson Ambrose

Det här är en tuff utlämnande bok om hur det är att leva med borderline som är en emotionellt instabil personlighetsstörning. Det låter allvarligt. Det är det och det är verkligen tufft för Mikaela att leva med den diagnosen. Men jag har träffat Mikaela en gång på Ångestparaden 2012. (Ångestparaden är ett evenemang för att synliggöra psykisk ohälsa och arrangeras av organisationen Fountainhouse). Mikaela gör verkligen ett glatt, entusiastiskt och engagerat intryck så jag var lite oförberedd på att boken var så tung. I början finns texten: ”Delar av boken kan uppfattas som triggande för er med liknande sårbarheter. Har du en dålig dag – lägg undan den tills du mår bättre. Hav hopp dock. Slutet är fullt av hopp!”

Efter 50 sidor var jag tvungen att lägga ifrån mig boken och pausa i några dagar. Mikaela beskriver hur avgrundsdjupt svart allt känns för henne och hur hon gör självmordsförsök på självmordsförsök. Hon skär sig i armarna och hänger sig till och med i en gardinstång med ett skärp trots att hon är inlagd på en slutenvårdsavdelning. Jag fattar inte att det överhuvudtaget går att göra, när jag har varit intagen har jag blivit muddrad på allt, inklusive telefonsladd. Jag undrar om det är annorlunda för att vi bor på olika platser. Som läsare blir jag mer och mer arg och frustrerad.

Mikaela beskriver också sitt destruktiva beteende, sitt självhat och hur hade det som ung och som vuxen. Som ung skär hon sig mycket i armarna för att lindra ångesten. Hon bor på utredningshem, jourhem, skolhem och LVU-hem. Sedan hittar hon andra sätt att skada sig på, till exempel genom relationer med män som behandlar henne illa.

Många med borderline har jag förstått har så stora känslor att det är svårt problem att orka känna överhuvudtaget. De har också ett provokativ beteende och hamnar ofta i konflikter.  Jag måste erkänna att jag själv har träffat folk med borderline personlighetsstörning som är rätt jobbiga och som jag tycker mycket om, men bara klarar av i små doser. Jag tyckte faktiskt boken hjälpte mig att förstå hur det är för Mikaela och hur man kan undvika bråk. Men jag blir ledsen av att hon i vården träffat så många som trots att de känner till hennes diagnos ändå hamnar i konflikt med henne. Många av hennes kontakter inom psykiatrin upplevs inte av henne som något positivt och istället för att få hjälp hamnar hon i olika maktkamper. Det känns också lite konstigt att de som arbetar inom vården inte förstår sin egen medverkan i slitningarna som blir trots att de ska ha utbildning och kunskap om detta.

Det som hjälper Mikaela inom vården är i alla fall när hon får DBT, dialektisk beteendeterapi. Hon beskriver i boken hur det fungerar för henne och äntligen blir det lite ljusare. Boken innehåller också en hel del om hennes liv med sin man, om resor hon gjort, om relationerna med hennes föräldrar och bror och med sina barn. Boken har ett väldigt bra språk, ett angeläget ämne och fick mig att gråta. Den får 8 kakor.

Det här inlägget postades i Biografier, Hem, Pebbles Karlsson Ambrose, Recensioner. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Sänder på tusen kanaler – en bok om borderline av Mikaela Aspelin

  1. Lena skriver:

    Låter som en intressant bok.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s