Den medeltida örtagården

Den medeltida örtagårdenTitel: Den medeltida örtagården
Författare:
Jonas Ferenius, Tina Rodhe och Gudrun Wessnert
Utgivare: Stockholms medeltidsmuseum

Inlägg av Pebbles Karlsson Ambrose

Den här boken är egentligen ett litet häfte som säljs på Stockholms medeltidsmuseum och kan lånas på biblioteket. Den tillkom när museet hade en liten örtagård utanför museet på strömparterren mitt i Stockholm. Boken gör ett snabbt svep över de vanligaste växterna i klostren på medeltiden och berättar lite om hur de användes.

I Sverige grundades det första klostret på 1100-talet. Katolicismen var mycket viktig och de många munkarna som kom till landet förde med sig nya växter hit. Trädgårdarna runt klostren hade fler viktiga funktioner, munkarna behövde mat och kryddor och en del av växterna användes till medicin för att hjälpa människor som bodde runt klostren. Nytt för svenskarna var bland annat dill, fänkål, körvel, senap, åbrodd, pepparrot, anis, salvia, basilika, kyndel och koriander. Trädgårdarna skulle också vara vackra och ge de som vandrade i trädgården frid.

Boken är indelad i olika kapitel som till exempel handlar om den himmelska och praktiska nyttan, om blommor som symbol för Jungfru Maria, om örter som används för läkedom och mat, om häxeri och trolldom och om växter som väcker kärlek och lusta. Bland annat får man veta att en äkta häxsalva gjordes av fettet från döda spädbarn. Man kan också placera en julros utanför dörren som skydd mot onda andar. Man kunde också ha örter i små påsar, trollpåsar, tillsammans med allt ifrån ormstjärtar, delar av fågelskelett och hästtänder till klor och småstenar. De skyddade mot skada, men kunde också skada andra, både människor och djur.

De sista sidorna innehåller en lista på de vanligaste örterna med fina svartvita illustrationer. Där berättas vad växterna användes till och tro som omgärdade dessa örter. På det hela taget är detta trevlig läsning om man är intresserad av ämnet och de flesta av dessa växter kan man odla själv. Några av blommorna är dock giftiga. Boken får sex väldoftande, kryddiga kakor av tio.

Advertisements
Det här inlägget postades i Facklitteratur, Hem, Pebbles Karlsson Ambrose, Recensioner. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s