En shot till tack av Maria Engelwinge

Titel: En shot till tack
Författare: Maria Engelwinge
Förlag: Ord text mening

Man ska nog akta sig för att läsa för mycket om en författare eller en bok när man ska recensera den. Jag ”känner” Maria genom kapitel1.se och har genom olika forumstrådar, blogginlägg, intervjuer och liknande fått en viss bild av hur jag trodde att boken skulle vara.

För det första så vet jag att Maria ogillar klyschor. Så därför trodde jag att vi skulle få en helt unik bok som jag inte läst innan. Så var det inte, tvärtom tycker jag att karaktärerna känns igen från mycket annat jag läst och sett både i verkliga livet och på film, och mycket var väldigt klichéartat, från huvudkaraktärernas namn till personligheter och egenskaper och vissa uttryck i texten. Men det är inget negativt, för jag älskar nämligen personerna i den här boken. Johnny är jag rentav kär i.

Jag brukar bedöma böcker lite efter när jag inte kan lägga ifrån mig dem. Den här boken kom jag väldigt snabbt in i, runt sidan trettio ville jag fortsätta läsa den när jag lagt ifrån mig den, och runt sidan 200 var den omöjlig att lägga ifrån sig. Av någon anledning fick jag för mig att boken skulle handla om en helt annan grej vad gällde Patrik, efter att ha läst baksidestexten, så där blev jag lite besviken att det aldrig hände, men händer saker det gör det hela tiden. En del saker var ganska förutsägbara och jag vet inte om det bara är jag, men Tanyas hemlighet listade jag ut redan efter att hon öppnat nattduksbordslådan andra gången. Men det gör inte så mycket heller.

Boken är skriven i presens, vilket jag har kommit på att många nya böcker gör idag, det är bara jag som ska vänja mig. Språkmässigt stör jag mig på att namnen upprepas hela tiden: Tanya gör det, sedan gör Tanya det … Det ger i och för sig ett eget språk som gör att jag säkert skulle känna igen Marias texter när jag läser dem, men många gånger vill jag bara stryka namnen och sätta dit han och hon istället.

Sexscenerna har det pratats väldigt mycket om i intervjuer och i början blev jag besviken, för jag ville ha mer sex haha. Men det kommer lite längre fram i boken och mitt ”jaha, var det bara det här” utbyttes till att jag tycker att balansen blir väldigt bra. Så mycket sex som jag ville ha det till i början av boken skulle nog dra ner storyn. Det blir lite mer än man är van vid i svensk litteratur, aldrig tantsnuskigt utan rätt på och just så som sex ska vara. (eller man vill att det ska vara 😉

Bäst med boken är att jag verkligen lär känna karaktärerna genom de olika pov som det byts mellan och detta är en riktig vänskapshistoria som känns i kroppen. Efter att jag har läst boken kommer jag på mig själv med att tänka på karaktärerna och hur det har gått för dem. I slutet av boken blev jag orolig för hur storyn skulle knytas samman, men den avslutas på ett alldeles lagom sätt som gör att jag som läsare är nöjd när jag lägger ifrån mig boken.

Alltid när jag läser recensioner av folk som man vet känner varandra och läser varandras texter blir jag skeptisk. Får den bra betyg för att de känner varandra eller för att boken verkligen är bra? Men dne här boken är verkligen bra. Om jag skulle rekommendera den för andra? Ja, det skulle jag verkligen! Du blir både förförd och berörd.

Betyg: 8/10

/Sofie Trinh Johansson 

Annonser
Det här inlägget postades i Övrig skönlitteratur, Recensioner och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s