En sås av ringa värde och andra medeltida recept

En sås av ringa värde och andra medeltida receptTitel: En sås av ringa värde och andra medeltida recept
Författare:
Daniel Serra & Hanna Tunberg
Förlag: A & J Books

Inlägg av Pebbles Karlsson Ambrose

Efter mitt besök på Medeltidsveckan på Gotland (som det går att läsa om här) så blev jag mer intresserad av medeltida kosthållning. På Gotland var jag på medeltidsrestaurangen Frimis (www.frimisvisby.se) och på deras gästabud i St Nicolai ruin och i deras källare krogen Bistra Haren. I Stockholm har jag provat medeltidsrestaurangen Sjätte tunnan (www.sjattetunnan.se) och vikingakrogen Aifur (www.aifur.se). Alla serverar god mat utan gafflar (fast Aifur har små tvåuddiga verktyg) och jag har ätit allt möjligt från rotfruktsmos och älgstek till olika sorters fisk på rågkaka från olika århundraden.

I den här boken har författarna mest inriktat sig på 1200-talet. I mitten på det århundradet har en munk eller lärd person översatt en kokbok från lågtyskan till danska. 50 år senare har den danske munken Knud Juul kopierat flera texter (varav den här kokboken ingick) vilket antagligen var en skrivövning eftersom hela boken avslutats med: ”Här slutar den. Låt kopiatören gå och leka. Amen”. 100 år senare kopieras kokboken igen av en person med mer erfarenhet i köket som bland annat lägger till saker i texterna. Ursprungsdokumentet i Tyskland har inte hittats och inga svenska kokböcker finns bevarade från den tiden.

Recepten från medeltiden är inte som moderna recept, med mängder och tillagningstider så det är lite svårt att veta exakt hur de lagade maten förr. Författarna, som har mer än 30 recept i denna bok, har löst det så här: alla börjar med texten från dessa två första versionerna av de danska kokböckerna (eller från det ena eller andra när receptet inte funnits i båda versionerna). Ibland förstår man faktiskt vad det står. Sedan under kommer det moderna receptet, med mängder och beskrivning på hur man gör. Ibland får man också tips på hur man gör ”i fält” som kanske mest riktar sig till den som vill medeltidslajva på ett mer historiskt korrekt sätt.

Jag provade att laga några recept i boken, men om du gör det var beredd på att allt inte smakar gott ur ett modernt perspektiv. För mig var det mest roligt att prova. Till förrätt fick mina gäster ölsupa, kryddat färsköl med bröd i som egentligen på medeltiden var en frukost. Man fick inte äta fast föda före mässan och detta var ett sätt att både komma runt reglerna och få i sig gammalt torrt bröd. Jag tyckte det var okej och en gäst tyckte det var gott, men resten av gänget tyckte det var superäckligt!

Jag gjorde ”En sås av ringa värde” och kokade ben i över en timme, hälde i vin och blandade med lök och persilja. Hälften av middagsgästerna åt upp sin skål, så den maten fick ett lite högre betyg. Sedan blev det kycklingpaj i deg, som faktiskt blev helt okej, alla utom en tyckte det var gott. Egentligen skulle man ta en hel kyckling och dela den i två och svepa in i deg och ungsbaka, men jag fuskade och tog kycklingfiléer. Det receptet kan också göras i kokgrop. Till efterrätt blev det ”Vitt mos” som är torrt smulat bröd med saffran och ägg och mjölk som blev väldigt konstigt. Det smakade som någon sorts korsning mellan lussebullar och fattiga riddare … Det skulle serveras med smör och kanel och kan serveras med lax. Kanske skulle det bli godare med något sött bröd? Om man hällde mycket honung på så gick det i alla fall lite ner.

Det verkar som om man åt väldigt mycket bröd på medeltiden, men det finns inget brödrecept i boken. Ibland använde man bröd som tallrikar och doppade det ofta i soppor och grytor. Så till min middag googlade jag runt på brödrecept utan socker (som inte fanns i Sverige då) och hittade ett gott bröd med honung, rågsikt och lättöl i. Det blev jättegott!

Det är nog jättesvårt att rekonstruera vad man åt exakt då och vår smak är annorlunda om man tänker på det enorma utbud av mat som finns nuförtiden. Men det är kul att prova att närma sig medeltiden så gott det går. Till vår mat drack vi mjöd för att testa kombinationen och det var en hit. Om du vill bjuda på mjöd till din medeltidsmiddag rekommenderar jag Mjödhamnen (www.mjodhamnen.se) som är det enda företag i Sverige som producerar svenskt mjöd som finns på Systembolaget. Tänk på att mjöd är en beställningsvara och kan ta upp till åtta dagar att få skickade till din närmsta butik.

Boken får full pott, det vill säga tio kakor (trots att all mat inte var god) för den är faktiskt väldigt välgjord och författarnas ambition att förmedla hur det var på medeltiden visar på ett äkta intresse. Fina bilder finns vid varje recept som försöker fånga tidsandan och när det inte går att laga mat helt autentiskt så får man en liten förklaring varför. I vissa recept har de till exempel tagit hänsyn till att en höna på medeltiden var en ganska liten, oftast gammal fågel som inte la ägg längre och inte en stor nutida övergödd broiler – och anpassat ingredienserna därefter.

Detta bildspel kräver JavaScript.

About these ads
Det här inlägget postades i Hem, Mat, bak och dryck, Pebbles Karlsson Ambrose, Recensioner. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s